Köksklockan visar halv sex, det är fortfarande mörkt ute och ditt barn står klarvaket bredvid din säng. I går vid den här tiden sov barnet som en stock. I barnets kropp är det inte halv sex i morse: det är halv sju, och då brukar dagen alltid börja. Det enda som har ändrats hemma är tiden som klockorna visar.
I andra hem är det tvärtom. Klockan ställs fram, och barnet som brukade somna halv nio ligger och vrider sig i sängen med öppna ögon, eftersom kroppen tror att klockan är halv åtta. Och om du bor där klockan aldrig ställs om fungerar det här lika bra vid en resa med tidsskillnad, vid en förskola eller skola med andra tider eller för sömnen när läsåret tar slut.
Därför märks en timme så mycket
Ett litet barn tittar inte på klockan för att veta om det är natt. Det har en egen klocka inuti, som framför allt ställs in av ljuset och av det som händer varje dag vid samma tider: när det går upp, när det äter, när det går ut, när det badar. När klockan ställs om gör väggklockan ett hopp på en gång, medan kroppens klocka stannar där den var. Under några dagar kommer sömnen, hungern och lusten att leka en timme tidigare eller en timme senare än vad klockorna hemma visar.
Hos små barn har tidsomställningen studerats lite, så det som följer blandar det man vet om kroppens klocka i allmänhet med det som familjer och barnläkare berättar.
Det vanliga är att obalansen håller i sig några dagar, och hos en del barn drar den ut på tiden upp till ett par veckor. Oftast betyder det inte att barnet backar tillbaka eller att något är fel med sömnen. Det blir säkert någon dålig natt emellan, och det är väntat. Om barnet efter två veckor fortfarande sover tydligt sämre än förut, prata med barnläkaren, som också tittar efter andra orsaker, och fråga där även innan du funderar på melatonin eller något annat tillskott.
Ljuset bestämmer riktningen
Ljuset är en av de signaler som väger tyngst när kroppens klocka ställs in. Morgonljuset flyttar den tidigare, och ljuset på eftermiddagen och kvällen flyttar den senare. Därför skiljer sig råden åt beroende på åt vilket håll klockan har ställts. Måltider och lek utomhus på de nya tiderna kan också hjälpa.
Vad du kan göra beroende på åt vilket håll klockan ställs
Om klockan ställs tillbaka vaknar barnet en timme tidigare än klockan visar, och på eftermiddagen kommer sömnen tidigare än väntat. På morgonen kan du försöka göra den första timmen lugn och med dämpat ljus hemma, så att kroppen inte tar den för dagens början; går det inte, gör det inget, det handlar om några få dagar. På eftermiddagen hjälper ljus och rörelse barnet att orka fram till den nya tiden. Om barnet håller på att somna stående redan klockan sju kan du ha läggdags lite tidigare den kvällen och sedan skjuta upp den i små steg.
Om klockan ställs fram är det svåra att somna vid den nya tiden, eftersom kroppen tror att det är en timme kvar av dagen, och sedan att komma upp. På morgonen: mycket ljus direkt efter uppvaknandet (om det fortfarande är mörkt ute, tänd lamporna hemma) och, om du måste väcka barnet för att hinna till förskolan eller skolan, gör det hellre i lugn och ro. På kvällen: lägre och varmare ljus en stund före läggdags och, om det går, inga skärmar. Kräv inte att barnet somnar direkt: om det tar tid, finns där medan barnet väntar på sömnen, utan att börja prata eller leka mer.
Allt på en gång eller lite i taget
Det finns två sätt att göra det, och båda är rimliga.
Det första är att leva efter den nya tiden från första dagen: kvällsmat, bad och läggdags efter den nya klockan, och sedan vänta tills kroppen hinner ikapp. Det är enklast att organisera och följer resten av världen, förskolan och skolan inräknade.
Det andra är att flytta kvällsmat, bad och läggdags en kvart varje dag mot den nya tiden, senare om klockan ställs tillbaka och tidigare om den ställs fram. Med fyra sådana steg är timmen avklarad. Du kan börja några dagar före omställningen eller, om den redan har skett, flytta tiderna efteråt. Många familjer med ett barn som har svårt för förändringar tycker att det blir lättare så, även om det kräver mer planering.
Om barnet fortfarande sover på dagen flyttas tuppluren på samma sätt som resten av dagen. Hos små barn finns inga tydliga data om att det ena sättet fungerar bättre än det andra, så välj det som passar ert hem och just ditt barn.
Det som får vara som förut
För små barn känns natten igen på det som händer före den: badet, kvällsmaten, pyjamasen, sagan, ljuset som dämpas. Vid tidsomställningen räcker det att flytta lite på när allt börjar; det som händer där emellan kan vara precis som förut, i samma ordning och med samma ord när ni säger god natt.
Om du ännu inte har någon kvällsrutin kan du läsa i artikeln om sömnritualen hur du bygger upp en.
Ett godnatt till dagen som inte tittar på klockan
Ett bra exempel är Tack för i dag. Ekollon, en liten och väldigt livlig ekorre, vill inte somna: han tror att hans leksaker fortfarande vill leka med honom. Mormor ber honom inte att sluta. Hon föreslår att han ska säga god natt till var och en av dem och minnas något fint de har gjort tillsammans under dagen, och Ekollon säger god natt till ullbollen, björnen, gungstolen och sin kudde. Till sist är det Mormor som säger god natt till honom, och deras bröstkorgar höjs och sänks i samma takt.
Tack för i dag
En godnattsaga
Ekollon är en liten ekorre full av energi som vid läggdags känner att leksakerna fortfarande behöver honom för att fortsätta leka. I stället för att tvinga honom att sova föreslår hans Mormor en alldeles särskild överenskommelse: att önska leksakerna god natt och samtidigt minnas hur roligt de hade tillsammans under dagen.
Läs den här barnsagan i Semillita-appen
