Lillvargen sitter på marken på lekplatsen med hängande öron, omgiven av Lillbjörnen, Fanti och Pompon som kommer fram med gräs och jord i händerna, med det lilla trähuset under rutschkanan i bakgrunden.

En egen version av De tre små grisarna

Lugnets hus · Där blåsten inte skrämmer någon

Läs den här sagan i appen

Sagorna läses bara i mobilappen. Skanna QR-koden för att öppna samma sida i din mobil.

Om du redan har appen installerad, tryck för att öppna sagan. Om inte, installera den först.

Ladda ner på App StoreLadda ner på Google Play
Illustration av En egen version av De tre små grisarna — 1
Illustration av En egen version av De tre små grisarna — 2
Illustration av En egen version av De tre små grisarna — 3
Illustration av En egen version av De tre små grisarna — 4
Illustration av En egen version av De tre små grisarna — 5

Guide for families

Content warnings

Den här berättelsen visar en figur som av frustration förstör de andras lek och gråter. Det kan vara bra att läsa den i en lugn stund då barnen kan prata om den efteråt.

🎯 Guide för pedagoger: ”En egen version av De tre små grisarna”

💭 Vad handlar berättelsen om?

Lillvargen kommer till lekplatsen full av lust att leka. De andra barnen är så uppslukade av sina egna byggen att de inte ser honom. När frustrationen blir för stor blåser Lillvargen — och saker går sönder. Men när han till slut gråter händer något: de andra kommer närmare. Och det visar sig att alla, på sitt eget sätt, var ensamma.

🧠 Vad lär sig barnen?

  • Ensamhet klär sig ibland i ilska: det som ser ut som vrede kan dölja en önskan att bli sedd och att höra till.
  • Inlevelse behöver inte alltid ord: en tyst gest kan säga mer än någon mening.
  • Samhörighet kan komma när man minst anar det, och inte alltid på det sätt vi ber om.
  • Gråt är ingen svaghet: det är den verkliga känslan som låg under allt det andra.
  • Att leka tillsammans föds ur små handlingar, inte ur stora ord.

🤝 Hur fortsätter man samtalet?

  • ”Har du någon gång velat leka med någon och inte vetat hur du skulle fråga?”
  • ”När du är ensam på rasten, vad gör din kropp då? Vad känner du?”
  • ”Kan du minnas en gång då du gjorde något du inte ville göra för att du var väldigt ledsen inombords?”
  • ”Finns det något sätt att bjuda in någon till lek utan att använda ord?”

🎯 Pedagogiskt fokus

Den här berättelsen lär inte ut en teknik för att kontrollera känslor: den föreslår att ilska ofta inte är problemet, utan tecknet på ett problem. När vi finns där för ett barn som har förstört något som tillhör en annan eller reagerat häftigt, öppnar berättelsen en annan fråga: vad behövde barnet som det inte kunde be om? Det gemensamma byggandet i slutet är inget enkelt lyckligt slut — det är en bild av vad som händer när någon läser av det behovet i tystnad.

Fler sagor du kan gilla

Ona, en liten och rund gås med grå fjädrar och orange näbb, ler stilla vid strandkanten av en sjö. En blå trollslända sitter på hennes näbb. I bakgrunden putsar tre unga vita svanar — Lirio, Brisa och Alba — sina fjädrar bredvid näckrosorna. En varm stämning, mjukt solljus över vattnet.
Illustrerad barnbok. Marina, en sjöjungfruflicka med kopparfärgat hår, ler i vattnet vid en vågbrytare medan fyra barn sjunger med armarna i luften på klippan. Vattnet runt henne färgas orange, gult, grönt och lila. En berättelse om att sätta ord på det man känner och dela sin röst, för barn mellan 6 och 8 år.
Amara, en flicka med röd mantel och en luva broderad med kente- och adinkramönster, går med bestämda steg längs en jordstig i skogen. Bredvid henne ett vitt, fluffigt lamm med en liten väska över axeln. I bakgrunden silhuetten av ett baobabträd i ett varmt, gyllene ljus.
Illustrerad barnberättelse. Milo, en liten drake med orange-kopparfärgade fjäll som glänser mjukt, i en scen ur berättelsen medan en rökslinga kommer ut ur hans nos. En berättelse om att känna igen ilskan i kroppen och lära sig att släppa ut röken lite i taget, för barn i åldern 4 till 6 år. [Text att förfina efter den visuella produktionen i CP4.]