

Att låta tårarna komma
⚠️ Innehållsvarningar
Lobito har en blå tygbit av filt som han har med sig överallt. En morgon vaknar han och tygbiten är borta. Något blir tungt inuti honom, och ovanför hans huvud dyker ett moln upp. Hans vänner kommer en efter en, helt långsamt, var och en på sitt eget sätt.
Den här berättelsen ger barnen en ovanlig förebild: den tysta närvaron som ett sätt att bry sig. Den behandlar sorgen inte som ett problem att lösa, utan som en känsla som har sin egen tid och som man tar sig igenom bättre när det finns kära människor runtomkring som inte försöker släcka den. Det är en inbjudan att sätta sig bredvid den som har det svårt utan att försöka laga humöret, och att lita på att kroppen hittar sitt eget sätt att finna lättnad när den får utrymme.
Odla din trädgård med fler berättelser som denna i Semillita-appen.
Hämta appenFör att erbjuda de bästa upplevelserna använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. Samtycke till dessa tekniker gör att vi kan behandla data som surfbeteende eller unika identifierare på denna webbplats. Att inte samtycka eller att återkalla samtycket kan påverka vissa egenskaper och funktioner negativt.